Tystnaden talar
ber om nåd
härinne rinner den runt
ut
till andras ögon
tårar faller ner från himlalocket
och vi dansar ensamma i natt
i tystnad ber vi om nåd
samförstånd
Det rinner mjukt regn
i blodomloppet
trottoaren sjunger sånger
för stadens bortrensade ogräs
stilla hav
dansande gatstenar
mot horisontens varma fullkomlighet
sammansvetsat i en fjärils färd
ur Att alltid bära källaren och alltid se stjärnorna
Han sitter här framför mig
med en öl
endast iklädd kalsonger
och en lagom skitig skjorta
han säger inte mycket
men det räcker med en enda blick
för att blåsa liv i en hel skolklass
få läraren att svimma av skräck