Reporna under huden
färdas tillsammans
lämnar fåror under ögonlocken
tar aldrig slut

ur Rännstenens laserblick

Gula blend på verandan
befriad från allt som stjäl av mig
speglar mig i askoppen
vi talar samma språk
drömmer i ett lustfyllt spel
mellan vind och moln

Nyskrivet

 

 

Jag sitter på verandan och röker en cigarett
skyddad från domstolssmittorna
som rullar som tanks i staden
betraktar himlens sotiga moln
flyter långsamt fram
och inget annat angår mig
molnen rör sig sakta
gångna sekel promenerar ledigt förbi
har inte förlorat sin lyster
och jag tänker på alla som vandrat vidare
inte hann uppleva efterfesten
dess givna mittpunkt
vinden drar förbi med molnen
och däruppe kan jag läsa alla deras drömmar
deras samlade kraft speglas i himlavalvet
vykort från främmande planet dimper ner i ögonvrån
och hans hesa stämma
ställer allt tillrätta

Nyskrivet

Lugnet
stillbildens rörelse
rytmerna av smältande snö
droppar ur stuprännorna
värme
en prärieeld mitt i ingenstans

Ur Att alltid bära källaren och alltid se stjärnorna

En morgon vaknar jag
blandar till min egen färg
drar ett penseldrag över din kropp
och äntligen avgår båten i tid

Ur Rännstenens laserblick

Jag sitter ensam omgiven av vind
duggregnet faller
med en kraft ingen kan lura
och jag undrar varför ödet var så grymt
varför du inte fick slutföra ditt uppdrag
göra det du var ämnad för
alla år
alla brinnande broar och skrikande torg
var bara en prövning av dina vingar
utsikten är vacker i kväll
duggregnet faller
jag sitter ensam
omgiven av vind barrskog och åter vind
allt vilar framför mina ögon
och jag kan se dig i främmande städer
ser dina tags i kvinnornas ögon
hela ditt liv flimrar förbi
ett nymålat godståg genom förortsnatten

Nyskrivet

 

Runt den lilla övergivna stugan
lurar ovädret
svävar i mörka moln
vinden
duggregnet
spelar sitt spel
för mig ut på vägarna
dom har precis åkt
lämnat mig ensam med andarna
och jag är trött på att fly
väljer att stanna kvar
låta håret flyga iväg med vinden
himlens tårar sopar rent på verandan
begraver alla sorger en trappa upp
det var så här det blev
vi skingrades
blåste åt olika håll
vinden
duggregnet
spelar sitt spel
för mig ut på vägarna
med en blödande text innanför bröstet
bokstaverar jag min sanning längs grusvägarna

Ur Benzino Boulevard