Jag vet
jag var dömd redan från början
gick åt ett helt annat håll
i helt andra kvarter än det var tänkt
jag ville inte delta i något så fantasilöst som samhälle och stat
tjat tjat tjat
och jag gick ut i natten
via ängelns apotek
sköt upp domedagen till nästa dag
varje dag
jag visste allt
jag visste ingenting
varför samla damm nio till fem
solen går upp
solen går ner
längs parkvägarna upptäckte jag mitt språk
mitt liv
mitt allt
ännu en natt
ännu en vandring med lätta steg
och höghusen viskade blinkade och sjöng
vi såg allt
längs källargångar
nerlagda parklekar och ödegator
vi skingrades
blåste åt olika håll
jag gick vidare ensam
glömde aldrig mina rötter
våra nätter
vår tillhörighet

Ur Benzino Boulevard

Alla nätter i portar, soprum och källarförråd
stiger upp
flyger rakt ut i universum
avväpnar allt i sin väg

Ur Benzino Boulevard

Jag sitter på bänken och iakttar kråkorna
som spatserar runt i gräset
allt annat är så avlägset just nu
världen rustar för krig
främlingsfientliga krater visar sina vidriga muskler
det kommer några tårar
rinner längs kinden
jag sitter på bänken och iakttar kråkorna
allt annat når mig inte
just nu

Ur Benzino Boulevard

Jag slänger alla sorger över axeln
ger plats åt dom alla
i stegen
i tillvaron
i allt som lever och ger liv
och jag har kontakt med alla världsdelar
dom bubblar i mitt bröst
går ner på torget och matar duvorna
se allt lysa och bli till i deras ögon
gör motstånd genom att bara finnas till
dessa kalla vindar
främlingsfientlighet
och den starke äter den svage
värme
värme
varm ånga ur munnen
hjälper min broder
och min broder hjälper mig
när vi faller
faller alla

Nyskrivet

Jag sitter i fåtöljen och undrar
om jag kan skriva fler dikter
dom gångna åren cirkulerar runt mina fötter
minnen lever därnere
då jag var en annan
en herrelös hund ylande på bakgatorna
skitig och otvättad
sprang våldsamt in och ut ur sömnlösa dygn
tills ljuset släcktes
och psykosens långa tunnel öppnade sig
död
födelse
och båten ändrade destination gång efter gång
därute på havet var det blåsigt och kallt
i första bästa hamn gick jag i land
lämnade allt jag ägde i en gränd
med en tandlös katt som enda vittne
ljuset som tändes i ögonen
lyste upp hela trottoaren

 

Ur Benzino Boulevard