Jag sitter i fåtöljen och undrar
om jag kan skriva fler dikter
dom gångna åren cirkulerar runt mina fötter
minnen lever därnere
då jag var en annan
en herrelös hund ylande på bakgatorna
skitig och otvättad
sprang våldsamt in och ut ur sömnlösa dygn
tills ljuset släcktes
och psykosens långa tunnel öppnade sig
död
födelse
och båten ändrade destination gång efter gång
därute på havet var det blåsigt och kallt
i första bästa hamn gick jag i land
lämnade allt jag ägde i en gränd
med en tandlös katt som enda vittne
ljuset som tändes i ögonen
lyste upp hela trottoaren

Ur Benzino Boulevard