Nej tack arbete
Nej tack måttlighet
Nej tack kvällstidningar
Nej tack vardag
håll er borta
med era lättochlagom-smörerier
masspsykos-tv
medialögner
plastjournaler
och fasta arbeten
jag svävar
försök inte ta ner mig
ni kommer ändå aldrig att fånga mig

ur Trottoarernas andetag

Vaskar guld
mellan raderna
hittar det
lämnar allt annat bakom mig

ur Rännstenens laserblick

Morgonen vaknar
mjukt regn smeker landskapet
under en tung öststatsdimma
fylld av okända världar
rastlös
lugn
livrädd
vaknar dagen långsamt
tar vara på ögonens utflykter och observationer
och gatlyktorna bygger bon under mina fötter

ut Att alltid bära källaren och alltid se stjärnorna

 

Vi lämnades här i den kyligaste av världar
förr om åren
var jag lika ensam som en iskall vinter
och jag frös
vandrade i skuggan
gata upp gata ner
med en joint i ena handen
och en begravning i den andra
jag skrev väntade och vadade i mörker
jag kände mig hemma där
ensam
helt utanför
längs gråa gråtande gator
alltid ute på vandring
på jakt efter ännu ett rus
ännu en solförmörkelse
dagarna gick in i varandra strödde sitt pulver i vinden
och det var många som levde som mig
vi träffades under gatlyktorna
rökte våra jointar
allt var alltid ännu en natt under stjärnorna

 

Nyskrivet