Vingarna växer långsamt ut igen
reser sig och lyfter
torget
fukten
och smutsen
fotavtryck i dimridån
Ur Skrivbordslådan
Färgen leder mig rätt
tar sig in
och ut igen
skvätter ner vitmålade sovande väggar
får dom att vakna igen
jag doppar mina ögon i färg
stirrar in i väggen
som spricker upp i ett leende
blir mönster längs långa korridorer
en muralmålning vandrar rätt ut i gatan
stoppar trafiken
och hela gatan badar i ljus
Nyskrivet
Jag säger er alla
har ni inte rullat fimp en tidig novembermorgon
kommer ni aldrig se solen gå upp
i varje oöppnad ask
*
Ett ögonblick i månaden
två om jag har tur
släpar mig igenom en till
*
Den längsta resan är den du aldrig tar
viskades det i mitt öra en tidig morgon
vid en parkbänk
Ur Skrivbordslådan