River upp alla sår
tar avstånd
ifrån allt
som inte angår
en själ som andas

Ur Rännstenens laserblick

Står på balkongen
insvept i nattens slöja
blåser ut ångor av liv
ut i rymden
snölandskapet tapetserar gatan
med sitt ljusa sken
hon ligger sjuk i rummet
reser mellan tid och rum
jag tänker vara vaken
med kraften i flingorna
som faller till marken
drömmar föds under färden
och när dom når marken
sammanstrålar dom med hennes
till en kraft som är omöjlig att krossa

Nyskrivet

Borta i tankar
väntar på vind

Ur Vägrandets gospel

Här i Aspudden
är anden fri
rör sig med kattens tankar
runt i rummet
är så glad att jag är där jag är
skyddad från den starka vinden
som drar fram genom mörkret
och jag kan se dig där
utan skydd
med himlen som enda tak
längs gråa gråtande gator
genom dagar genom nätter

Nyskrivet

Det tar sig igenom
igenmurade fönstergluggar
bränner protokollen
säger nu
i kväll är det bara vi

Ur Rännstenens laserblick

Finns för alltid här
just den här sekunden
kan aldrig dö
en tår
som färdas mot gatan
smälter samman med rännstenen
blir ett
och fallets drömmar föds

Ur Rännstenens laserblick

Stänk av glädje
vägvisare till underjorden
i gathörnet står det
lämna plats utplåna ägandet
skänk din sorg till himlarna

Ur Vägrandets gospel

Kaffekoppen och jag
ensamma i universum
på en adress i Aspudden
kaffekoppen och jag
och vi ror ut i kvällsluften
seglar över trottoarerna
med rymden i våra ögon
låt oss mötas i gathörnet
byta handstil med varandra
kaffekoppen och jag
och en cigarett på balkongen
staden svävar i bakgrunden
slänger ut sina aura som en slängkyss
kaffekoppen och jag
och hela världen in på kroppen
språken talas vid lägerelden
en vals för bortjagade andar
kaffekoppen och jag
och alla är välkomna
inga gränser, tullar eller id-kort
bara sammanhållningen mellan själar födda under samma tak
kaffekoppen och jag
och vi rör oss ner mot vattnet
hand i hand med stadens ljus
blandar sig med vågorna och havsluften
som sveper in över oss där vi går
tar med orden rätt ut i det blå

Ur Benzino Boulevard

1.
Hopplösheten kan inte nå oss
skogen gör sig redo för fight
pacifist som jag är
vattnar jag växterna med min stolthet
välkomnar trollen
viskar skada mig inte

2.
Skogen pratar högt och svängigt
ser igenom alla mina tankar
dess ögon vilda som kvinnans
ömsom arg ömsom lugn
jag är rädd men redo
vildhyacint
runt hörnet väntar ovädret
ingen kraft kan lura
ber min bön
träder ut

Ur Vägrandets gospel