Natten duckar aldrig
visar sina pupiller
kraftiga som en crackpipas utslag
men nu leendet
buddhadaodada
en bunt gnistrande kablar
koppla in din brödrost
och du får en råstenad Chet Baker
rostad till frukost
odödlig
morgonpsalm
njutning för oss
befrielse
uppväxta till påfrestning
andades vi ånglok i ändlösa dygn
doppade näsan i ängelns apotek
mystik och betongbeatniks
alltid felstavades våra namn
vi kunde bara lita på våra rökmoln och tags
konstens medborgare
i ett reservat vi flög högt över
cociallanadoppade maskrosfrön
parkbänkskrift

Speglar mitt ansikte i den blänkande pissoaren
som en gatuduva
ser jag det visuella i det förnekade
tänder ett ljus vid minneslundens bänk
konstaterar när ännu en gatuduva äter luften under mina skor
dom kan det där med vingar
bortom all fara