Inte svårt att se åt ett annat håll
när hela västvärlden hånler
med pansarvagnstaktik
för att söva tysta och döda
förfallet högermissbruket skapat
släpper ut likbilar i dricksvattnet
men vi minns Durrutis Barcelona
i en tid av klorindoftande korridorer
där tiden både kryper och passerar
visst
jag är bara en dåre som cyklar i fel fil
men en autobahn öppnar sig i mina lungor
när solen år ner och alla gränser öppnas
och vi glider genom ökenstaden
kompad av Prodigys odödliga morfinstämma
en injektion ur dom spräckta högtalarna

Nyskrivet

Hes morgon
rökhosta och kväljningar
på avdelning 24
syr jag vägrandets söm
genom samhällets sjukdomskropp

Nyskrivet

Staden svävar i min blick
sjukhusrummet  kallsvettas
och jag ristar in mina tårar
i dom vita väggarnas ögon
Jag är en outsider
en vandringsman
som kryssar mellan världsdelar
mentala som fysiska
jag lever och verkar psykedeliska underjorden
i en svävande kaostillvaro
ibland blir det för mycket
ibland skevar jag ut ur bild
ambulans eller taxi till psykakuten
pissprov och neuroleptika
med blödande pupiller och hispatramp
inläggning
uppfräschning
mat och sömn
sen ut och vägarna igen
med en obeskrivlig törst
och en konstnärlig vision
som reser runt i kartatlasen 24/7

Nyskrivet

I sängen i ett nersläckt rum
klottrar bokstäver i omgivningens dimma
ser ingenting
men bokstävlarna lyser som stjärnor i mörkret

Ur Fattigman

Längst bort
längst ut
fimpen som ryker i skuggan av staden
utan någon inkomst
utan någon säkerhet
går stegen sakta fram
stolta fria jagade och dömda
välj själv
hemligheten finns i hjärtslagen
tågen avgår innanför bröstet
segern är kanske långt borta
men duvorna på torget vet
pickar luft och smulor
tiggaren vet
och längs boulevarden
i skuggan av allt annat
rör sig tiden fritt
utan regler
utan manualer
går stegen sakta vidare
himlen är väldigt fin i kväll
drömmarna färdas ikapp med dom dåliga oddsen
löven ligger samlade vid bänkarna i korsningen
blänker till i rött och guld
talar om att det var värt det
att det verkligen var värt det

Ur Fattigman

1.
det börjar bli kallt
riktigt kallt
snart snö och vit sagodimma
gatan ligger öde i ett svagt sken från gatlyktorna
katten andas häftigt
kanske mitt i en dröm
det gäller att göra sin grej
inte kapitulera från sitt kall
inte bli ett offer för samtidssmittan och vitkaklade hem
staden är sanerad från såna som oss
vi får egentligen inte finnas
inte i innerstaden
den är sen länge uppköpt och förgiftad
vi har fått lämna plats
för den välmående medelklassen
med välsminkade liv
i cykelkällaren eller i en port nära dig
står några vindbitna gestalter
värmer sig pratar och räknar fimpar
för tillfället ostörda av grannsamverkan

2.

Jag ställer mig vid fönstret och tittar ut
över det svarta havet
visst jag bor här för tillfället
mitt i hipsterghettot
men min verklighet ser annorlunda ut
jag lever på soc
jag är tandlös
pundare och storrökare
jag hör hemma i cykelkällaren
i porten
i periferin

Nyskrivet

7.
Kliver på tåget i dimmig dröm
spelar ukulele för rälsen
bär den framåt

*
Ett vilande leende
besegrar dagen

*

Det outforskade riket
ritar formler av rikedom
utan en enda ägodel
välsignar den varje tankegång

Ur Benzino boulevard

Dimman ligger tät längs gatan
ligger i sängen och stirrar in i mörkret
sluter mina ögon
tänker:
allt är möjligt denna natt
precis allt

Ur Fattigman