Jag andas tungt
under decembernattens vingar
den vita läslampan
vaggar mig vidare i snöflingornas vandring
bredvid mig sover hon
drömmer starka drömmar
om väckarklockor utan tid
evig ederlezi
jag ber med pennans skepp
att hennes nattfärd ska bli verklighet
så vi kan kasta oss ut som två molotovcocktails
i detta grådaskiga samhälle
ur Rännstenens laserblick
Mycket bra skrivet! Monica
GillaGilla