En sista chans

20151012_151143

Du rycktes upp ur roten
en vårdag när regnet föll
gick ut för att aldrig mer återvända
nu är det höst och regnet faller
jag sitter ensam omgiven av minnen
Chester P sjunger för dig, för mig , för oss
det är så mycket jag vill säga
så mycket jag vill göra
men du har försvunnit
lämnat mig ensam
du rycktes upp ur roten
en vårdag när regnet föll
jag minns ditt leende
dina tags längs tågrälsar och bakgator
jag skulle vilja träffa dig en sista gång
vandra längs Benzino Boulevard
enade genom en oförstörd natt
men det är för sent nu
om det någonsin har funnits tid
sista tåget har gått
stationen ligger öde och längtar
efter en sista chans
innan morgonen kommer

Nyskrivet

En reaktion på ”En sista chans

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s