Snön ligger vit längs gatan
jag går in i en kaosartad dimma
med ånga ur munnen
och jag minns
alla vi förlorade som en del av mitt jag
när jag går där med snö i lungorna
idag är en röd dag utanför alla andra dagar
vi stannar för att vila
och jag glömmer aldrig bort
då tiden var en annan
oddsen obeskrivligt dåliga
och det stora mörkret
tog mina vänner och förde dom långt långt bort
jag är kvar här
i en tom ruin
ensam
med bläcket som rinner längs trottoarerna
också jag dog i en sjukhuskorridor
återföddes i samma korridor
drömmarna fick åter liv
blandades med minnena
levande som mitt hjärta
och jag sjunger för alla dom
som gick in i dimman och försvann
jag ställer mig vid fönstret
i tystnaden och tittar ut
jag sjunger fortfarande om dom vi förlorade
om dom som gick vilse och försvann
jag bär all denna smärta och sorg
som en levande varelse tätt intill mitt bröst

Nyskrivet