En stilla eftermiddag i september
andas rummet liv
jag har allt här
böcker, cigaretter och kaffe
jag kan sitta här i dagar, veckor och år
scenen är tömd
siluetter av höst fladdrar utanför fönstret
jag tränades länge av era trupper
benzodiazepiner, hasch, alkohol och tjack
prövade mina vingar
kapade dom till slut
hispan andades mörker
tänderna tuggades sönder
ett levande förfall
alltid kamp
alltid svart
men sakta hände saker
vingarna fick liv
växte långsamt ut
och jag flög
lämnade mina tänder, tabletterna och
sjukhuskläderna
slog mig ner i det här rummet
andades liv
stjärnorna lyste ner från himlen
bjöd med mig ut på vandring

Ur Benzino Boulevard