Ser ut
tar vara på färgen
går min väg
deltar inte i masspsykosens lekar
avstår allt
utom vägrandet i mitt knä

Ur Vägrandets gospel

Jag tackar ångesten arbetslösheten och förfallet
utan det hade det aldrig blivit magi

Ur Skrivbordslådan

I en busskur
mitt i stadens larm
ritas kartan
ut ur tidens ram
drömmen vandrar barfota fram
avväpnar kaoset
går ut i världen

Ur Vägrandets gospel

Alla undantag
vandrar sakta fram
nattens sken
tapetserar fasadernas väggar
med framtid

Nyskrivet

Bussen skakar sig fram
under himlens trötta blick
nerverna utanpå
signalerar med andetagen
Tegelbacken nästa

Nyskrivet

Jag stirrade in i väggen
såg sprickor
tänkte
det finns inget annat
det finns inget bättre

Ur Skuggans avtryck i asfalten

Ska jag berätta för er
hur livet aldrig låg för mina fötter
hur tillvaron suddades ut
bit för bit
och en annan dimension trädde fram
framför mig ett avgående tåg
och ett störtande plan
det fanns inget val
det fanns inget val

Ur skrivbordslådan

Kliv in i mitt universum
dygnet runt
talar rännstenens psalmer

Ur Vägrandets gospel

Du rycktes upp ur roten
en vårdag när regnet föll
gick ut för att aldrig mer återvända
nu är det höst och regnet faller
jag sitter ensam omgiven av minnen
Chester P sjunger för dig, för mig , för oss
det är så mycket jag vill säga
så mycket jag vill göra
men du har försvunnit
lämnat mig ensam
du rycktes upp ur roten
en vårdag när regnet föll
jag minns ditt leende
dina tags längs tågrälsar och bakgator
jag skulle vilja träffa dig en sista gång
vandra längs Benzino Boulevard
enade genom en oförstörd natt
men det är för sent nu
om det någonsin har funnits tid
sista tåget har gått
stationen ligger öde och längtar
efter en sista chans
innan morgonen kommer

Nyskrivet

Ibland är staden fri
går sakta genom natten
välkomnar varje ljud
välsignar varje tystnad
är aldrig ensam
och när gryningen kommer
kan du somna in i naturens vagga
allt har sin gång
natten vaktar sina barn

Ur Vägrandets gospel