På ett gammalt tidningspapper
kryper skymningen fram över hustaken
med befriande ögons horisonter
sammanflätas av torkade blad
skimrande bläck
pianot har slutat spela
men trumpeterna skriver noter genom fönstergluggen
hon sover tungt och rossligt
runt ett blommande sken
från kristalltäckets leende
sänder ut en tyst bön
rakt ner i hennes hjärtas bildspel
spricker upp från gatorna
misären
jakten
psyken
och avgiftningskliniker
nu sitter jag här
utan en tanke på att jag bara äger fyra spänn
öppnar fönstret
andas in
ut
förenar mig med vinden
vi är ett

Ur Trottoarernas andetag

Jag vill ingenstans just nu
bara sitta här och existera
det finns inget annat
utanför
flyter vardagens gråa massa
väskor skor och blickar
ett stressat skadat djur
springer längs gatorna under tunga moln
här i fåtöljen är jag befriad
från bilbanan jorden
Europas brunaktiga sörja
som hostas upp ur en nersotad lunga
och jag känner sjukdomen stiga som tidvatten
utanför fönstret
regnet smeker rutan kvällen rör sig sakta
och jag ska sitta här
höra katten dricka sitt vatten
sätta sig vid fönstret och titta ut
vad vet jag förutom lukten av sjukdom och död
som stiger i västvärlden
i stuprännorna droppar havet ner
tårar från en tid som gått förlorad
sjunkit undan
ligger som en kvarglömd stad på havets botten
och ruttnar
medan tvånget jagar oss i röven
viner med sina piskrapp
fascismens iskalla ögon
ljudet av marscherade stövlar
en fågel lättar från marken
stiger upp mot skyn
skänker hopp till oss som blev kvar

Ur Vägrandets gospel

Aspudden ligger stilla
i eftermiddagsvindarna
ett tydligt Nej träder fram i horisonten
vajar i trädtopparna

Nyskrivet

Jag föddes i södra Hökarängen
växte och blev till
på Lingvägen
blev äldre och gatan var en grå saknad
som föll från min cigarett
ville iväg och drömde mig bort
under långa dammiga år
tog mitt pick och pack och försvann
strödde mina ljusskärvor
i alla möjliga riktningar
kom alltid tillbaka
och gömde mig bakom nerdragna persienner
på nedre botten i port 193
skapade jag mitt eget mentalsjukhus
mitt rekreationstempel

Nyskrivet

I.
På en madrass med böcker
i ett hav av skog och höghuslandskap
II.
In i det inre rummet
på stigen in i hjärtat
ut på andra sidan
och allt annat
III.
Regnet
skymningen
i ett rum i norra Europa

Nyskrivet

Det lever någonstans
i min brödrostade själ
och hispans lunga andas tungt i natt

Ur Rännstenens laserblick

I.

Långt ut i periferin
i skuggan av allt annat
stiger det upp ur dammolnen
tar plats i rummet

II.

Avsäger mig alla förtryck
visar mitt rätta ansikte
motsols i strömmen av jagade blickar
på väg till jobbet och plikten förflyttar sig i långa led
tunnelbanevagnen stinker av borgerlig leda
ingen färg
ingen rytm
skriver Dada i imman på fönstret
stiger av vid nästa station
blåser rök mot solen
mina steg går ut ur stationen
ut ur tid och rum

Nyskrivet
(Bild: Målningen Nej av mig)