För det första
jag är magisk jag är realism
glöm aldrig det
så är vi klara med den saken
vårsolen biktar sitt sköte över cafebordet
och jag sitter med en ljummen kaffe
skriver en dikt på ett inkassobrev
folk stressar förbi
dom verkar jagade av att missa sin egen begravning
andas
jag andas in kvarterets dolda sötma
ler mjukt som ett vårregn
mot hysterin
den levande rättegången

ur Att alltid bära källaren och alltid se stjärnorna