Dagen efter och jag klättrar
genom världsrymden
John Cooper Clarke fyller tomma blad
i min hjärna
i mitt sinne
det är en skev promenad jag är ute på
och fasaderna fylls av gnistor och flimmer
fyllda av saknad och längtan
i ljusa nätter när tillvaron lyser
och jag kan känna kraften
fylla stadens gator i färg
blir ett flygande lokomotiv
som lämnar allt och lyfter

Nyskrivet